Ett föränderligt klimat med extrema väderhändelser utmanar ekosystemens motståndskraft mot skadeangrepp. Därför behöver vi ny kunskap om hur vi bäst skyddar våra skogar.
I ett nytt ambitiöst forskningsprojekt, som drivs av Stockholm Universitet, ska frågan åter belysas om kisel i aska har en skyddande effekt mot insektsgnag hos både tall- och granplantor. De ska även undersökas om skyddet verkar mot den svarta bastborren – en insekt som dödar både barrots- och täckrotsplantor oavsett hyggesålder. Dessutom ska forskningen ta reda på hur ofta askan behöver läggas ut för att fungera effektivt.
Tidigare forskning har visat att det är kiseln i askan, som ackumuleras i barken hos gran- och tallplantor och som spelar en avgörande roll i motståndskraften mot snytbaggeangrepp. Snytbaggegnag motverkas idag med mekaniska skydd som exempelvis Conniflex. Men när plantan sedan växer kommer nya stamdelar att bildas och vara utan skydd. Kisel eller aska kan användas som komplement till Conniflex för att skydda de nya delarna mot snytbaggegnag. Ett ökat kiselupptag i växterna kan dessutom leda till andra positiva effekter på skogen som exempelvis ökad näringsupptagning, tolerans mot torka och ökad biomassaproduktion. Sammantaget påvisar studier att de finns starka incitament att fortsätta arbetet med askanvändning i skogsbruket.
Delta på vårt kostnadsfria webbinarium där Maria Greger, docent i växtfysiologi, presenterar sin pågående forskning. Maria utforskar hur kisel i aska kan stärka skogen och om denna åtgärd även minskar angrepp från snytbaggar och den svarta granbastborren på trädplantor. Forskningen bedrivs på två skogsfastigheter i Tranemo kommun, Västra Götaland.
